Emma Dominguez om Dansfilmen

Emma Dominguez om dansfilmen

Om Dansfilmen

Det är lätt att man inte tror att man kan lyckas för att man bor i en förort eller för att man är ung,  Samhällets tryck och fördommar tynger våra ungdommar och hindrar många från att upfylla sina drömmar. Jag vill bryta det, jag vill visa att det går, att det finns en väg och att det är dom själva som kan lyckas ta sig upp och lyckas, bara dom bestämmer sig för att försöka, bara dom inser hur mycket kunskap och rikedom som dom besitter redan. Genom att inspiera kan man öppna ögon och öron .

Därför har jag jobbat med en grupp tjejer från Alby-Botkyrka i åldrarna 14-17 år. Målet var att tjejerna skulle skapa något eget och inse sitt potentiall. Idéerna, manus, val av musik ­– allt kom från gruppen. Deras gemensamma röst och tankar var att de var trötta på den överdrivna och förvridna bilden som människor i allmänhet har av förorten. Tjejerna var trötta på att stämplas som förortskidz och ständigt bli efterfrågade om dom var rädda eller om det var farligt att bo Alby. Ingen av oss hade tidigare erfarenhet av dansfilm men det spelade ingen roll, vi ville göra en dansfilm och vi gjorde en dansfilm.

Tankar och reflektioner efter utställningen

Dansfilmen har visats i konsthallen under månad och lite till.  Tjejerna har fått synas,
vilka har varit och kollat på filmen? hur har det känts att få visa upp ”konst”. Kan jag se
filmen som konst eller är det bara en dansfilm? är det här konst? får vi kalla det konst, vem bestämmer? är det vi som bestämmer?

Nu har vi bestämt att vår dansfilm är konst. För mig har den alltid varit ett konstverk, det var
tanken när vi började skapa den, men blev den ”officiellt” konst när dom på konsthallen valde att visa den? har dansfilmen höjts i status efter att ha visats där? jag själv tycker den är grymt bra, och när jag har visat den för andra har jag fått samma reaktion.

Blev den mer tillgänglig eller mindre tillgänglig när den visades i konsthallen? har den nått en annan publik? Tusen frågor dyker upp efter att utsällningen är färdig, tusen frågor som jag ska ta upp med tjejerna, att höra deras tankar och åsikterär en viktig del av arbetet